Här finner du fakta om brandskydd. Klicka på respektive ämne nedan för att läsa mer.
Klicka på knapparna nedan för att komma till respektive sida.
Eld är sannolikt en av de viktigaste upptäckterna som underlättat för människornas fortlevnad. Eld som inte är kontrollerad kallas brand och är till skillnad från eld något fasansfullt som orsakar mänskligt lidande och stora kostnader i det moderna samhället. Det har varit en utmaning att hantera eld, allt ifrån att den inte får slockna till att den måste kunna släckas när den ”sluppit lös” som man sa i äldre tider. För att eld ska uppstå krävs det bränsle, värme och syre. Detta visas i en så kallad brandtriangel. Bränslen förekommer i fasta, flytande och gasformiga ämnen. Om det är mängden bränsle som avgör hur länge och intensivt det kommer att kunna brinna så kallas branden bränslekontrollerad. En begränsad mängd träpallar på en grusplan till exempel. Om det är tillgången på syre som avgör hur det brinner är branden ventilationskontrollerad, en brand i en sluten container eller en sopbil till exempel.
När det brinner så är det i allmänhet gaser som brinner. Ämnet förgasas och sönderdelas när det hettas upp. Trä, som är ett vanligt material i samhället, har en antändningstemperatur mellan 300-400°C, beroende på träslag och fukthalt.
Om man sänker temperaturen så att den ligger under antändningstemperaturen, den termiska tändpunkten som det heter när det gäller vätskor och gaser, kommer branden att slockna.
Det enklaste sättet att släcka en brand i ett tidigt skede är ofta med en handbrandsläckare. En brandsläckare som används på rätt sätt har en stor effekt på en brand. Det finns olika typer av släckmedel i behållarna som har olika effekter på olika typer av bränder. Olika bränslen brinner på olika sätt med olika egenskaper. Det är beroende på brandens (bränslets) egenskaper som de olika släckmedlen väljs för att få en så effektiv släckeffekt som möjligt. I normalfallet behöver man inte fundera på vilken typ av släckmedel som finns i brandsläckarbehållaren. Om ett företag har satt upp brandsläckaren och sköter kontroll och underhåll har man valt släckmedel efter de brandrisker som finns i anslutning till brandsläckarens placering.
Det som anses mest effektivt för de flesta typer av brand är pulversläckaren. En annan typ som anses som enkel men inte lika effektiv är koldioxid som ofta kallas kolsyresläckare.
Dessa släckare skiljer sig markant åt då koldioxidsläckaren inte lämnar några rester efter användning då koldioxidmolnet förångas och försvinner helt. Den egenskapen är även dess nackdel då det finns risk att branden återantänds när syret i luften kommer i kontakt med glödrester i det som brunnit. Pulver däremot ligger kvar på det som har brunnit och kapslar in glöden. Pulverpartiklarna sänker temperaturen i lågorna och är mycket effektiv mot de flesta bränder. Pulvret som är finfördelat har den egenskapen att det tränger in i håligheter och når branden. Detta är också dess nackdel inomhus där det måste saneras efteråt. I kontorslokaler och andra verksamheter där brandrisken inte är brandfarliga vätskor eller gaser används i stor utsträckning vatten eller vätskesläckare. SVEBRA har gett ut en rekommendation om placering och val av handbrandsläckare där kan man läsa mer om rekommendationer och typer av brandsläckare och släckmedel. Här finns även en sammanställning på regler och lagar som kräver att det finns brandsläckare.
Grundläggande brandskyddsutbildning syftar till att öka förståelsen för brand och dess risker. Hur man släcker och vad man ska tänka på för att undvika brand i sin vardag både i bostaden och på arbetsplatsen. Det finns flera lagar och regler som omfattar brandskydd och dess risker. Det finns även olika system för att hantera brand och konsekvenserna av en brand. SVEBRA har författat ett antal normer och riktlinjer för att hantera brandrisker och brandskydd i olika faser.
Utbildning av personal bör innehålla relevant information och gemensamma riktlinjer avseende utrymning och rutiner vid brand. Normer för vad utbildningen ska innehålla och vilka krav man ställer på instruktören finns i normer för utbildningar.
På samma sätt beskriver normerna för kontroll och underhåll samt hantering av bland annat släckmedel hur man sköter brandskyddsprodukterna för ett hållbart och effektivt brandskydd över tid. Även hantering av uttjänt materiel regleras. När materiel ska förnyas eller ersättas kan man med fördel använda den samlade informationen som finns gällande garantier, standarder och leveransbestämmelser. Nedan har vi sammanställt dokumenten i kategorierna, normer, riktlinjer, informationsblad och länkar.
I en del miljöer där brandrisken är stor eller en brand kan få ett snabbt brandförlopp kan det behövas system som automatiskt, eller genom att de kan utlöses manuellt, släcker eller försvårar spridning av branden. De olika systemen utformas för att skydda utrymmen, stora eller små, processer, fordon eller personer i en verksamhet där snabbheten är avgörande. Brand i batterier, bränslen och elektrisk utrustning kräver olika typer av utformning, kapacitet och släckmedel. Det finns olika system som både använder passiva och aktiva gaser. Det finns så kallad inert gas, det vill säga en gas utan syre. Aktiva kemiska gaser som angriper flamman och gaser som sänker temperaturen. De tidigare, äldre släckmedlen som har påverkat klimatet genom långa nedbrytningstider eller andra egenskaper har fasats ut mot andra släckgaser.
Om en släckanläggning ska ha effekt på en brand så bör man sänka syrehalten i rummet till ca 12% jämfört med den normala syrehalten som ligger på ca 21% i luften. Det betyder att en ansenlig mängd gas måste sprutas in i utrymmet och lika mycket luft måste ut ur rummet annars kan det bli en tryckökning som kan skada rummets väggar, glasrutor och tak. Beroende på vilken släckgas som används så behöver ca 35-50% av den totala luftmängden i rummet ersättas med släckgas. Aktiva eller kemiska gaser avbryter den kemiska reaktionen som sker i flamma, en inhibitorisk störning av förbränningskedjereaktionen. Tryckavlastning i form av luftspjäll behöver ofta installeras.
Gaserna förvaras ofta i gasflaskor som måste genomgå återkommande kontroll var 10:e år.
Det finns även släckmedel som inte förvaras i gasflaskor och därmed inte behöver kontrolleras och provtryckas inom samma intervall. Det förvaras i en behållare som inte är trycksatt utan drivs av en mindre gasbehållare med drivgas av olika typer.
Normerna och riktlinjerna är utformade för olika typer av verksamheter, fordon och maskiner och på vilket sätt de ska skyddas och med vilka system. Dokumenten beskriver hur detektering kan ske och vilka kontroller och underhållsrutiner som gäller för de olika systemen.
I nedanstående dokument finns även hänvisningar till ett flertal standarder och normer enligt SS-EN, SBF, SVEBRA NFPA och ISO.
Det kan finnas flera orsaker till att man hastigt behöver lämna arbetsplatsen eller andra lokaler där man uppehåller sig. Gemensamt gäller att man på ett säkert sätt ska kunna utrymma lokalerna oavsett om man har lokalkännedom eller vid strömavbrott.
Grundkraven för säker utrymning är att det ska finnas två av varandra oberoende vägar ut. Utrymningsvägarna ska vara lätta att identifiera och vägen dit ska vara utmärkt med skyltar (vägledande markering). Dessa kan vara efterlysande eller genomlysta beroende på verksamhet i lokalerna. Beroende på verksamheten varierar kravet på det längsta tillåtna gångavståndet till utrymningsvägen. I ett kontor accepteras max 45 meter och i en restaurang max 30 meters gångavstånd. Även dörrens öppningsbredd regleras och ska vara ca. 90 cm (viss marginal för trycke och ledstänger). Om det är fler än 150 personer i den aktuella lokalen (brandcellen) ska dörrarna vara minst 120 cm breda. Dörrarna ska vara lätta att öppna och man hänvisar till en utformning enligt EN 179 av låsanordningarna (utrymningstillbehör). Det är krav på att dörrarna har slagriktning i utrymningsriktningen. Inåtgående dörr kan godkännas i vissa lokaler med max 30 personer. En kombination av lokalens nettoyta och den totala utrymningsbredden (antalet utrymningsvägars totala bredd) dörrbredd och antal utrymningsvägar avgör hur många personer som får uppehålla sig i lokalerna. Lokalerna ska kunna utrymmas vid strömavbrott så nödljus krävs i vissa verksamheter liksom skydd från nedfallande föremål på utrymningsvägens utsida.
SVEBRA har utbildningar för hur nödljus ska projekteras och underhållas liksom hur utrymningsstrategier ska upprättas i olika verksamheter. Arbetsmiljöverkets förskrift 2023:12 om utformning av arbetsplatser ställer krav på olika nivåer beroende på verksamhet. Här beskriver även Arbetsmiljöverket hur man anser att en utrymningsplan ska utformas. Då detta skiljer sig från Svensk Standard SS 2875 finns en tolkning av reglerna samt en instruktion och riktlinje för vad som ska kontrolleras på en utrymningsplan. Vad som ingår i en kontroll av utrymningsplan kan variera mellan servicelämnarna varför en riktlinje skapats för att underlätta för inköp av tjänsten.
Av riktlinjen framgår även vad som förväntas av den som bedriver verksamheten i lokalerna.
Vid en brand ska de som befinner sig i byggnaden kunna utrymma innan röken blir ett hinder. Rökluckor i tak som öppnas ventilerar ut rökgaserna för att utöka tiden innan röken försvårar utrymning genom att sikten försämras och de som befinner sig i lokalerna utsätts för giftiga och heta brandgaser. I trapphus i flerfamiljshus ska det finnas rökgasevakuering för att hålla trapphuset fritt från brandgaser. Även hisschakt och källare ska kunna ventileras. Att kunna ventilera ut brandgaserna kan vara av stor betydelse för att räddningstjänsten ska kunna arbeta i lokalerna. Det finns flera metoder för att ventilera ut brandgaserna, genom att öppna en eller flera luckor eller genom att använda fläktar. Fläktarna kan skapa ett undertryck och ”suga ut” brandgaserna. Man kan även skapa ett övertryck i lokalerna för att brandgasera ska tryckas ut genom frånluftsöppningar. Öppning av rökluckor kan ske på flera sätt. När de heta brandgaserna stiger mot luckan så smälter ett bleck som mekaniskt har reglat luckan i stängt läge. De kan även öppnas manuellt genom att veva upp luckan eller med elmotorer. Motorerna kan styras av brandlarmet eller sköts helt manuellt av räddningstjänsten. Rökluckor nämns första gången i byggreglerna 1946 och det finns sannolikt luckor som inte har underhållits sedan dess. För vissa verksamheter och lokaler är det krav på rökluckor (rökgasevakuering) för att få bedriva verksamheten. Det betyder att de är en förutsättning i bygglovet och kan därför inte utan utredning demonteras eller sättas ur funktion. Om verksamheten eller förutsättningarna har förändrats i lokalerna sedan de monterades kan det var möjligt att ta bort dem, men det ska undersökas innan de tas bort. Även om det inte finns krav så ökar förutsättningarna för att minimera skadorna vid brand om man kan få ut brandgaserna. Även rökluckor som öppnar i fel ordning, för tidigt eller sent kan orsaka skador eller utebliven effekt av andra system om de sitter i kombination med till exempel sprinkler.
Nyhetsbrevet riktar sig till våra medlemmar.
Copyright 2025 © All rights Reserved. Hemsida Webbdesign Interwebsite Webbyrå
